Om att ändra kost
I mitt tidigare inlägg skrev jag litegrann om vad som gjort att jag gör vissa val i livet och vad jag vill skapa i den här världen.
Med det kommer nästa steg som handlar om att leva något annat än det som vår kultur och vårt samhälle idag lär oss att leva och vara. Tobias pratar om att vi behöver "indigenize ourselves". Att börja skapa och leva en sån förändring görs nog många gånger bäst med små steg utifrån den miljö och dom människor som vill leva den förändringen. Så småningom lägger dessa små steg och förändringar en plattform och grund, där nästa generation kanske tar det vidare till en annan nivå. Jag tror att förändringen handlar i första hand om att lära sig att leva på andra sätt, genom andra synsätt. Här kommer en tradition som Lakota in och kan utgöra ett starkt och viktigt verktyg. Genom en andlig tradition kan vi skaffa kunskap och förståelse för ett annat slags liv. Det är dels en individuell resa och en kollektiv, men en resa som alltid börjar hos varje individ som vill ta ett sånt steg. Tobias pratar ofta om att vi människor behöver läka och detta handlar om individens process att ta dom steg utifrån där denne står.
Ceremonier är en stor del i hur man utbildar sig och skaffar sig kunskap inom Lakota och andra ursprungskulturer. För oss som blivit upplärda med att det är utbildningsväsende och vetenskap som står för kunskap, information och fakta, kan nog detta sätt att förhålla sig till verkligheten kännas annorlunda. Eller så känns det helt självklart och naturligt. Att leva på så vis att man också utbildas genom ceremonier innebär att man kan få till sig information och kunskap som kräver förändringar i levnadssätt. Det kan handla om information om saker som ska komma att ske i framtiden, och i och med det krävs att man tar olika steg.
Genom ceremonier utbildas Tobias idag av andarna, istället för av levande personer. För några år sedan berättade Tobias att andarna visat honom att i många av dom fall idag där folk blir sjuka, så beror det på maten vi äter. Under en ceremoni hade andarna försökt ge honom en väldig massa kunskap om mat, utifrån att detta skulle hjälpa dom människor som kommer i kontakt med Tobias och är sjuka. Det är idag så många som i olika grad blivit sjuka av just den mat vi äter. Den kunskap och förståelse kring mat som andarna då ville ge Tobias, var då för mycket för honom att ta emot och hantera. Några år senare, berättade Tobias att han hade fått kännedom om en bok som handlade om att läka genom mat. Han hade läst boken och frågade andarna i en ceremoni om bokens innehåll och det författaren hävdade om mat. Andarna sa då att det som författaren skrev om i sina böcker var i princip det som dom hade försökt lära Tobias under den tidigare ceremonin.
Med kunskap och information kommer också ansvar och behov av att ta steg. Andarna ger en bit, vi människor behöver göra vår bit som kan vara att leva det svar eller den hjälp vi fått genom andarna. Som i vilken relation som helst så är det på så vis som man får ett fungerande samarbete och relation.
I tider av väldigt många olika förvirrande kostråd, dieter och mattrender kan ännu en bok om hur vi ska äta kännas lite tröttsam. Jag för min del kräks egentligen på just alla dessa trender och dieter som för mig vittnar om just den förvirrade och vilsna tid vi lever i idag. Jag har ett inbyggt motstånd mot den hälsosamma livsstil som vi prackas på att vi alla behöver leva. När jag lärde känna Tobias tyckte jag det var väldigt skönt och befriande med den livsstil bestående av alkohol, kött, cigaretter, skräpmat, godis och annat otrendigt som han då levde.
Så när han sa till mig att läsa boken "Medial Läkning" blev jag rätt opepp. Jag vill inte vara en "hälsomänniska". Men då jag ofta störs av en trötthet bland annat, så vill jag gärna bli fri från den. När jag var på besök i Tyskland senast för att göra en yuwipi, fick jag till mig bilder av ett folk som levt där för många många tusen år sedan. Under sina ceremonier, eller på det sätt som dom kommunicerade med andevärlden, fick dom till sig bilder om kommande generationer. Den generationen dom såg var vi, som lever idag. Dessa förfäder såg i sina visioner ett folk som led av sjukdomar och hälsoproblem. Samtidigt som jag såg dessa bilder lyssnade jag på låten "Future Primitive" av Papercuts.
Låten satte en titel för mig på den bilden. Våra förfäder, som ofta beskylls för att ha varit primitiva, såg vår sjuka generation och i deras ögon var det framtiden, vi med vår separerade livsstil, som var primitiva. En livsstil som gör människor sjuka och skadar oss är i alla fall i mina ögon primitiv. Vad jag såg var att dessa människor som hade dessa visioner började be för oss. Precis som våra böner innefattar kommande generationer, innefattades vi av våra förfäders böner. Och jag insåg plötsligt hur Tyskland, parallellt med sina konstiga matvanor, också är väldigt dedikerade och duktiga inom alternativvård och hälsa. Hur dom sedan många år har drivit och skapat alternativ sjukvård och på så vis hållit en dörr öppen för något annat än vad den moderna vetenskapen vill ha ensamrätt på. Jag såg plötsligt den tyska vurmen för naturen, hälsokost och alternativvård som det friska frö som vi ju behöver vattna i en kolonialiserad och globaliserad värld. Det är ju givet det vi behöver! Och kanske har bönen från dessa tyska förfäder ett finger med i spelet kring detta frö, eller snarare denna lilla planta, som tyskarna så dedikerat vårdar och håller vid liv.
Jag har fått kämpa mig igenom boken om Medial Läkning och är inte helt klar än. Men jag har kommit dithän att jag har bytt ut vissa matvaror, så som mjölkprodukter, ägg och gluten. Sockret har jag dragit ner på, men jobbar på att avveckla helt. Mitt kaffe kommer jag inte sluta med i första taget, men jag känner mig inspirerad att dra ner på alkohol. Jag testar att varje morgon dricka, den av Anthony ordinerade, sellerijuicen (lr citronvatten) efterföljt av en grön smoothie, med massa alger, gräspulver, frukt, osv, i. Och utan att ha gjort den här kosten helt och hållet all-in eller speciellt länge så kan jag hittills vittna om att jag känner att jag har mer energi. Jag kan också känna en fnittrig glädje i kroppen när kroppen får en ganska stor mängd frukt i sig regelbundet. Det verkar den gilla. Sen kan jag som sagt inte uttala mig så mycket mer, då jag tror man verkligen måste testa något fullt ut om man ska uttala sig om det fungerar eller ej. Men resultatet hittills gör att jag känner att jag kommer fortsätta ge det en chans och successivt utesluta mer och mer produkter och tillföra mer grönt i min kost. Förhoppningsvis går vissa av dessa produkter som inte är så närodlade att odla själv. Jag har beställt så jag kan testa odla vetekorngräs hemma t.ex. Den hawaiianska spirulinan blir en utmaning att hitta lokalt antar jag, men vem vet.
I mitt motstånd mot detta växer, som jag tidigare var inne på, en känsla av att jag inte vill vara ett hälsofreak. Jag kräks på det och också på bilden av att vi enligt nån samhällsanda "måste" vara hälsosamma. En morgon när jag satt och umgicks med dom tankarna fick jag till mig en ny bild av det hela: Det handlar inte om att jag genom den här livsstilen är hälsosam. Idag, när vi lever med otroligt mycket gifter, strålning och kemikalier i och runt oss, så handlar en sån här livsstil om att komma upp till en slags status quo i vår hälsosituation. För vi blir ju i dagsläget sjuka av vår livsmiljö, dithän har vi ju kommit att vår miljö skadar oss. Vi ärver också gamla miljögifter från tidigare generationer när vi föds, så barn som föds idag har redan i sig otroligt mycket gift när dom föds. Sedan får vi i oss ännu mer under livets gång. Vet du vilket sätt som sägs vara det mest effektiva att bli av med gift ur människokroppen idag? Det är att föda barn. Och du kan ju gissa vart det giftet tagit vägen... Och ja, i slutändan byggs dessa gifter på, vilket gör att människor om några generationer kommer ha såpass mycket gift i sig att livsvillkoren här kommer ändras. Vi står egentligen redan i det skiftet att vi behöver anpassa oss. Tyvärr. Enligt Anthony William kommer om 40 år 50% av alla kvinnor i fertil ålder inte kunna få barn (männens roll i detta vet jag inget om, men spermier sägs ju vara utrotningshotade, enligt forskningsrapporter). Det här är alltså en långsiktig konsekvens av hur vi lever idag.
Så med bilden av att jag inte gör nån hälsoresa här egentligen, utan att jag gör en handling där jag tar ett steg mot att överleva i en tid där vi blir utsatta för otroligt mycket gifter och kemikalier, så resonerar det här plötsligt med mig. Jag såg hur den här kosten handlar om att konstant rensa ut kroppen, ett fenomen som kroppen inte behövt göra till den grad innan, som vi behöver idag. Idag behöver vi hitta dom växter och mediciner runt oss som kan hjälpa kroppen att hantera dessa nya livsbetingelser. Och genom att vi idag lär oss vad och hur vi behöver äta och leva för att hålla oss friska och kanske till och med för att överleva, så lägger vi en ny grund för dom kostvanor som vi och nästa generationer kommer behöva. Livet här på jorden har ändrats till att vara en plats där vi måste skaffa oss kunskap om hur vi hanterar alla dessa gifter och andra miljöproblem, som vi omges av. Jag vet inte om det här sättet, genom Anthony William, är det enda svaret och lösningen. Det finns kanske andra också. Men jag har fått ett lättillgängligt tillvägagångssätt genom att lägga om min kost, som jag finner information om i en bok. Den här boken har kommit till oss via Tobias i sin uppgift att hjälpa människor att leva i lycka, hälsa och växande. Det är för mig en del i att leva det jag säger mig vilja göra: skapa en förändring, genom att "indigenize". Och en stor del av det handlar för mig om att utbilda sig genom ceremonier och ta emot information om hur vi kan upprätta våra liv här på jorden i hälsa, lycka och växande.
Vad jag dock ser som oerhört viktigt i en process av att börja leva mer efter instruktioner och kunskap från andevärlden är att detta görs just i formen för en tradition och genom ceremonier. Annars tror jag att man ganska fort riskerar att tappa spåret och hamna i diket med övriga new age-flummare där ute. :) Att lära sig och utbildas på det här sättet handlar ju inte heller om att utesluta andra, i vårt samhälle mer traditionella, sätt att lära sig och utbildas på.
Min avsikt med den här texten är inte att sälja in eller predika för att alla ska äta så som Anthony William rekommenderar. Det är ett val som var och en måste göra. Men jag vill skriva ner en del av min egen process, mitt eget motstånd mot den här boken och kost-frågan som mals om och om igen i vårt samhälle idag och hur jag fått syn på nya saker i detta ämne. Och hur jag fått nya synsätt på mitt eget beslut att ändra min kost; hur det gick från att vara en individuell uttjatad hälsofråga till ett beslut att leva något som jag tror kommer vara viktigt, kanske avgörande, för kommande generationers liv och hälsa. Det handlar plötsligt inte bara om mig utan också om folket och framtida generationer.
Jag avslutar denna text med en länk till låten Future Primitive:
https://open.spotify.com/track/5nll0ePe9XfuCS9r5wJmfm?si=NFkkCZLISxeGjGhGih4tmw
Med det kommer nästa steg som handlar om att leva något annat än det som vår kultur och vårt samhälle idag lär oss att leva och vara. Tobias pratar om att vi behöver "indigenize ourselves". Att börja skapa och leva en sån förändring görs nog många gånger bäst med små steg utifrån den miljö och dom människor som vill leva den förändringen. Så småningom lägger dessa små steg och förändringar en plattform och grund, där nästa generation kanske tar det vidare till en annan nivå. Jag tror att förändringen handlar i första hand om att lära sig att leva på andra sätt, genom andra synsätt. Här kommer en tradition som Lakota in och kan utgöra ett starkt och viktigt verktyg. Genom en andlig tradition kan vi skaffa kunskap och förståelse för ett annat slags liv. Det är dels en individuell resa och en kollektiv, men en resa som alltid börjar hos varje individ som vill ta ett sånt steg. Tobias pratar ofta om att vi människor behöver läka och detta handlar om individens process att ta dom steg utifrån där denne står.
Ceremonier är en stor del i hur man utbildar sig och skaffar sig kunskap inom Lakota och andra ursprungskulturer. För oss som blivit upplärda med att det är utbildningsväsende och vetenskap som står för kunskap, information och fakta, kan nog detta sätt att förhålla sig till verkligheten kännas annorlunda. Eller så känns det helt självklart och naturligt. Att leva på så vis att man också utbildas genom ceremonier innebär att man kan få till sig information och kunskap som kräver förändringar i levnadssätt. Det kan handla om information om saker som ska komma att ske i framtiden, och i och med det krävs att man tar olika steg.
Genom ceremonier utbildas Tobias idag av andarna, istället för av levande personer. För några år sedan berättade Tobias att andarna visat honom att i många av dom fall idag där folk blir sjuka, så beror det på maten vi äter. Under en ceremoni hade andarna försökt ge honom en väldig massa kunskap om mat, utifrån att detta skulle hjälpa dom människor som kommer i kontakt med Tobias och är sjuka. Det är idag så många som i olika grad blivit sjuka av just den mat vi äter. Den kunskap och förståelse kring mat som andarna då ville ge Tobias, var då för mycket för honom att ta emot och hantera. Några år senare, berättade Tobias att han hade fått kännedom om en bok som handlade om att läka genom mat. Han hade läst boken och frågade andarna i en ceremoni om bokens innehåll och det författaren hävdade om mat. Andarna sa då att det som författaren skrev om i sina böcker var i princip det som dom hade försökt lära Tobias under den tidigare ceremonin.
Med kunskap och information kommer också ansvar och behov av att ta steg. Andarna ger en bit, vi människor behöver göra vår bit som kan vara att leva det svar eller den hjälp vi fått genom andarna. Som i vilken relation som helst så är det på så vis som man får ett fungerande samarbete och relation.
I tider av väldigt många olika förvirrande kostråd, dieter och mattrender kan ännu en bok om hur vi ska äta kännas lite tröttsam. Jag för min del kräks egentligen på just alla dessa trender och dieter som för mig vittnar om just den förvirrade och vilsna tid vi lever i idag. Jag har ett inbyggt motstånd mot den hälsosamma livsstil som vi prackas på att vi alla behöver leva. När jag lärde känna Tobias tyckte jag det var väldigt skönt och befriande med den livsstil bestående av alkohol, kött, cigaretter, skräpmat, godis och annat otrendigt som han då levde.
Så när han sa till mig att läsa boken "Medial Läkning" blev jag rätt opepp. Jag vill inte vara en "hälsomänniska". Men då jag ofta störs av en trötthet bland annat, så vill jag gärna bli fri från den. När jag var på besök i Tyskland senast för att göra en yuwipi, fick jag till mig bilder av ett folk som levt där för många många tusen år sedan. Under sina ceremonier, eller på det sätt som dom kommunicerade med andevärlden, fick dom till sig bilder om kommande generationer. Den generationen dom såg var vi, som lever idag. Dessa förfäder såg i sina visioner ett folk som led av sjukdomar och hälsoproblem. Samtidigt som jag såg dessa bilder lyssnade jag på låten "Future Primitive" av Papercuts.
Låten satte en titel för mig på den bilden. Våra förfäder, som ofta beskylls för att ha varit primitiva, såg vår sjuka generation och i deras ögon var det framtiden, vi med vår separerade livsstil, som var primitiva. En livsstil som gör människor sjuka och skadar oss är i alla fall i mina ögon primitiv. Vad jag såg var att dessa människor som hade dessa visioner började be för oss. Precis som våra böner innefattar kommande generationer, innefattades vi av våra förfäders böner. Och jag insåg plötsligt hur Tyskland, parallellt med sina konstiga matvanor, också är väldigt dedikerade och duktiga inom alternativvård och hälsa. Hur dom sedan många år har drivit och skapat alternativ sjukvård och på så vis hållit en dörr öppen för något annat än vad den moderna vetenskapen vill ha ensamrätt på. Jag såg plötsligt den tyska vurmen för naturen, hälsokost och alternativvård som det friska frö som vi ju behöver vattna i en kolonialiserad och globaliserad värld. Det är ju givet det vi behöver! Och kanske har bönen från dessa tyska förfäder ett finger med i spelet kring detta frö, eller snarare denna lilla planta, som tyskarna så dedikerat vårdar och håller vid liv.
Jag har fått kämpa mig igenom boken om Medial Läkning och är inte helt klar än. Men jag har kommit dithän att jag har bytt ut vissa matvaror, så som mjölkprodukter, ägg och gluten. Sockret har jag dragit ner på, men jobbar på att avveckla helt. Mitt kaffe kommer jag inte sluta med i första taget, men jag känner mig inspirerad att dra ner på alkohol. Jag testar att varje morgon dricka, den av Anthony ordinerade, sellerijuicen (lr citronvatten) efterföljt av en grön smoothie, med massa alger, gräspulver, frukt, osv, i. Och utan att ha gjort den här kosten helt och hållet all-in eller speciellt länge så kan jag hittills vittna om att jag känner att jag har mer energi. Jag kan också känna en fnittrig glädje i kroppen när kroppen får en ganska stor mängd frukt i sig regelbundet. Det verkar den gilla. Sen kan jag som sagt inte uttala mig så mycket mer, då jag tror man verkligen måste testa något fullt ut om man ska uttala sig om det fungerar eller ej. Men resultatet hittills gör att jag känner att jag kommer fortsätta ge det en chans och successivt utesluta mer och mer produkter och tillföra mer grönt i min kost. Förhoppningsvis går vissa av dessa produkter som inte är så närodlade att odla själv. Jag har beställt så jag kan testa odla vetekorngräs hemma t.ex. Den hawaiianska spirulinan blir en utmaning att hitta lokalt antar jag, men vem vet.
 |
| Selleriplantor som jag planterat för att ha inomhus i vinter. Det går åt mycket selleri i Anthony William-land. |
I mitt motstånd mot detta växer, som jag tidigare var inne på, en känsla av att jag inte vill vara ett hälsofreak. Jag kräks på det och också på bilden av att vi enligt nån samhällsanda "måste" vara hälsosamma. En morgon när jag satt och umgicks med dom tankarna fick jag till mig en ny bild av det hela: Det handlar inte om att jag genom den här livsstilen är hälsosam. Idag, när vi lever med otroligt mycket gifter, strålning och kemikalier i och runt oss, så handlar en sån här livsstil om att komma upp till en slags status quo i vår hälsosituation. För vi blir ju i dagsläget sjuka av vår livsmiljö, dithän har vi ju kommit att vår miljö skadar oss. Vi ärver också gamla miljögifter från tidigare generationer när vi föds, så barn som föds idag har redan i sig otroligt mycket gift när dom föds. Sedan får vi i oss ännu mer under livets gång. Vet du vilket sätt som sägs vara det mest effektiva att bli av med gift ur människokroppen idag? Det är att föda barn. Och du kan ju gissa vart det giftet tagit vägen... Och ja, i slutändan byggs dessa gifter på, vilket gör att människor om några generationer kommer ha såpass mycket gift i sig att livsvillkoren här kommer ändras. Vi står egentligen redan i det skiftet att vi behöver anpassa oss. Tyvärr. Enligt Anthony William kommer om 40 år 50% av alla kvinnor i fertil ålder inte kunna få barn (männens roll i detta vet jag inget om, men spermier sägs ju vara utrotningshotade, enligt forskningsrapporter). Det här är alltså en långsiktig konsekvens av hur vi lever idag.
Så med bilden av att jag inte gör nån hälsoresa här egentligen, utan att jag gör en handling där jag tar ett steg mot att överleva i en tid där vi blir utsatta för otroligt mycket gifter och kemikalier, så resonerar det här plötsligt med mig. Jag såg hur den här kosten handlar om att konstant rensa ut kroppen, ett fenomen som kroppen inte behövt göra till den grad innan, som vi behöver idag. Idag behöver vi hitta dom växter och mediciner runt oss som kan hjälpa kroppen att hantera dessa nya livsbetingelser. Och genom att vi idag lär oss vad och hur vi behöver äta och leva för att hålla oss friska och kanske till och med för att överleva, så lägger vi en ny grund för dom kostvanor som vi och nästa generationer kommer behöva. Livet här på jorden har ändrats till att vara en plats där vi måste skaffa oss kunskap om hur vi hanterar alla dessa gifter och andra miljöproblem, som vi omges av. Jag vet inte om det här sättet, genom Anthony William, är det enda svaret och lösningen. Det finns kanske andra också. Men jag har fått ett lättillgängligt tillvägagångssätt genom att lägga om min kost, som jag finner information om i en bok. Den här boken har kommit till oss via Tobias i sin uppgift att hjälpa människor att leva i lycka, hälsa och växande. Det är för mig en del i att leva det jag säger mig vilja göra: skapa en förändring, genom att "indigenize". Och en stor del av det handlar för mig om att utbilda sig genom ceremonier och ta emot information om hur vi kan upprätta våra liv här på jorden i hälsa, lycka och växande.
Vad jag dock ser som oerhört viktigt i en process av att börja leva mer efter instruktioner och kunskap från andevärlden är att detta görs just i formen för en tradition och genom ceremonier. Annars tror jag att man ganska fort riskerar att tappa spåret och hamna i diket med övriga new age-flummare där ute. :) Att lära sig och utbildas på det här sättet handlar ju inte heller om att utesluta andra, i vårt samhälle mer traditionella, sätt att lära sig och utbildas på.
Min avsikt med den här texten är inte att sälja in eller predika för att alla ska äta så som Anthony William rekommenderar. Det är ett val som var och en måste göra. Men jag vill skriva ner en del av min egen process, mitt eget motstånd mot den här boken och kost-frågan som mals om och om igen i vårt samhälle idag och hur jag fått syn på nya saker i detta ämne. Och hur jag fått nya synsätt på mitt eget beslut att ändra min kost; hur det gick från att vara en individuell uttjatad hälsofråga till ett beslut att leva något som jag tror kommer vara viktigt, kanske avgörande, för kommande generationers liv och hälsa. Det handlar plötsligt inte bara om mig utan också om folket och framtida generationer.
Jag avslutar denna text med en länk till låten Future Primitive:
https://open.spotify.com/track/5nll0ePe9XfuCS9r5wJmfm?si=NFkkCZLISxeGjGhGih4tmw
Kommentarer
Skicka en kommentar